Ett snällare Sverige
En mer oväntad boksuccé under senare år är Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll". Att i en hel bok plädera för en livshållning, snällheten, kom som en befrielse i vår ytliga tid med dess fåfänga jakt efter bekräftelse. En protest mot materialism och egoism. Men det behöver inte stanna där. Mottagandet av boken visar också att valet den 17 september kan handla om värderingar och etik. Om behovet av ett nytt ledarskap, i all synnerhet i politiken.
Det är inte lätt att bli inspirerad av alla politiska ledare. Ett till synes evigt harvande om procent och teknikaliteter verkar uppta det mesta av tiden. Och det är viktigt. En ogenomtänkt sänkning av en ersättningsnivå kan leda till att fler tvingas till socialbidrag för sin försörjning. En alltför generös nivå kan minimera drivkrafterna till egen förändring och därmed permanenta utanförskapet. Samtidigt är det lätt att förstå den trötthet som alltfler känner. För när motiven granskas blir de ofta rätt genomskinliga. Det är klart att socialdemokraterna slår vakt om ett fåtals tillträde till arbetsmarkanden och ignorerar massarbetslösheten så länge en av partiets främsta bidragsgivare är fackföreningar för dem som redan har ett arbete. Ett slags skråväsende som betalar det nuvarande regeringspartiet för att få behålla sina privilegier på bekostnad av andra. De unga och de nya svenskar som inte kommer in. De äldre som åldersdiskrimineras och tvingas bort från arbetsmarkanden trots sin kompetens och erfarenhet.
De senaste årens avslöjanden om hur det går till bakom slutna dörrar bidrar också till en misstro mot politiken. Socialdemokratiska kommunpolitiker i Stockholm bjöd socialdemokratiska riksdagsledamöter, med oklart syfte, på middag och alkohol. Räkningen gick till medborgarna. Det väcker en folklig vrede som ofta spiller över. Det är lätt att förstå den frustration som många förtroendevalda på alla nivåer och säkert i alla partier känner inför detta. Ytterst hotar detta demokratin. Men det föder också hos allt fler en längtan efter något nytt. En etik som bär politiken och samhället.
Snällhet skulle kunna vara en etisk tråd i ett politiskt ledarskap för Sverige. Inte dumsnällhet, där viljan att vara till lags är det drivande motivet och hindrar förmågan att vara tydlig och ta kraftfulla politiska ställningstaganden. Av den varan finns redan alltför mycket i svensk politik.
Men ett snällare Sverige skulle ge var och en möjligheten att utvecklas utifrån sin egen unika potential fjärran från nepotism och klåfingrig överhet. Etiken skulle sätta fokus på den enskilda människan, personen. Den lilla gemenskapen, som familjen som bas för samhället, får en renässans och förslag om tvångsdelad föräldraförsäkring hamnar i papperskorgen. I stället skulle samhället ge vanliga familjer valfrihet och möjlighet att få ihop livspusslet. Skolan vore en trygg miljö, fokuserad på att förmedla kunskap för livet, men också visdom och ett gott förhållningssätt till medmänniskorna. Äldre behöver inte längre frukta för sin värdighet utan varje äldreboende garanterar att ingen behöver vänta alltför länge på ett blöjbyte. Ingen skulle behöva dö ensam. Friska och pigga seniorer vore en tillgång i samhället och entreprenörskapet blomstrar. För vad vore mer lovvärt än att vara kreativ och sätta nya idéer, och jobb, i sjön? Omoraliska skatter, som fastighetsskatten, skulle avskaffas.
Johannes av Korset skrev en gång "Vid livets afton är det vår förmåga att älska som ska prövas". Tänk om vi fick ett samhälle där den respekten, en slags kärleksfullhet, för andra människor lever. Ett snällare samhälle kommer dock knappast automatiskt utan kräver strävsamt arbete. Grunden finns. Vad vore mer naturligt än detta i ett land med sina moraliska rötter i etiken sprungen ur judisk-kristen tradition? Att främja allmängiltiga värden, som respekten för var och ens liv oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller läggning, i ett samhälle där flit, ärighet och hederlighet uppmuntras? För att göra livet lättare att leva.
Den 17 september har vi möjlighet att rösta för ett snällare Sverige. Ett land där den goda etiken lever inom var och en av oss och bidrar till ett mjukare samhälle. Låt oss ta den chansen.
Torsten
www.torsten.kristdemokrat.se


<< Home